Som att leva i en dröm - Del 2
Som att leva i en dröm - Del 2
~En skum man med en plan~
Jag vaknade upp.
Min klocka på det lilla bordet bredvid sängen stod på 6:00.
Höga röster hördes uteifrån, jag reste mig upp och tog på kläderna.
Jag gick in på badrumet och satte på kranen.
Det kalla vattnet gjorde mig klarvaken när jag sköljde ansiktet.
Jag sträckte på mig och gick ut.
"Nej, det går inte för sig." det var Steve som disskuterade med en man.
"Jag ger dig 100 000 SC." sa mannen.
Plötsligt kände jag igen honom..
Det var mannen från den stora reklamskylten, som jag sett nyss vid Figrove.
Och det måste vara han som finns på den överspikade skylten i Moorland med!
Mr Kembell, jo så hade det stått på skylten i Firgrove.
Jag förstod inte vad dom pratade om.
Jag gömde mig bakom den gammla traktorn så dom inte skulle se mig.
"Nej sa jag redan innan. Det spelar ingen roll hur mycket du ger mig." Steve verkade inte ge sig.
Om jag bara kunde komma på vad dom menade..
"Okej. 500 000, mitt sista bud." fortsatte mr Kembell.
"Jag säljer inte gården, punkt slut." sa Steve envist.
"Om du ursäktar har jag grejer att sköta nu. Adjö."
"Hmpf, vi får väl se.." svarade mr Kembell.
Sen gick han, eller gick och gick.
Det kom en svart limousine och en man som öppnade dörren för honom.
Från limousinen rök det avgaser.
När limousinen var borta gick jag fram till Steve.
"Vad var det där?" frågade jag honom.
"Du tänker väl inte sälja gården? Du får inte!"
"Nej, självklart inte." svarade han.
"Det var den där mr Kembell. Han ville köpa gården.."
"Han skulle visst borra olja här och göra lyxhus" fortsatte han.
"Vad är det med honom? Varför just här? Han får aldrig köpa din gård!" sa jag i panik.
"Jag kommer inte sälja gården till honom." lugnade han.
"Om han så som sätter sin fot här igen så anmäler jag honom."
"Gå du och fixa i stallet, jag måste fixa lite själv.." sa han.
"Okej då" svarade jag och gick in i stallet.
Det luktade hö och häst.
Underbart luktade det helt enkelt!
Men jag kunde ändå inte sluta tänka på mr Kembell.
Wild gnäggade mjukt med otåligt.
"Ja Wild" sa jag och klappade honom på mulen.
Jag tränsade och sadlade honom.
Idag fick jag faktiskt ha det på.
Även fast Steve är så schysst så måste jag ändå ha sadel och träns,
för det mesta.
"Jag ska nog ta reda på ett och annat om den där mr Kembell.." sa jag tyst för mig själv.
Jag ledde ut Wild, satt upp och red iväg.
Mot oljefälten, kanske det finns ledtrådar där..
Och om det fanns några, skulle jag hitta dom.
Fortsättning följer..
Kommentarer
Trackback